Jag är veligare än någon som varit oförmögen att besluta sig under hela sitt liv. Jag vill ha kvar dig, men samtidigt kan jag inte hålla dig, så jag blir tvungen att släppa taget. Saknar dig gör jag redan, det blir så när någon betyder för mycket. 

Jag vill, jag vill inte, jag vet inte vad jag vill och egentligen vet jag vad jag vill. Eller inte alls, för jag vill både och och allting på samma gång. 

Och där börjar det verkliga problemet ta vid - förändringar, jag vill att det ska vara som det är, Jag tycker inte om när förändringar sker, jag gör verkligen inte det.