Det händer precis närman lämnar Kårhuset, klockan nio på morgonen för att åka hem och sova. För trots tröttheten och stelheten och slitet fram till den sena (tidiga?) timmen, så är livet ändå ganska härligt när syrénernas doft slår emot en så intensivt som de bara gör tidigt en vacker morgon i maj. :)