Nu när Fuglesang är uppe i rymden skrivs det om färden överallt och rymden är aldrig mer intressant, så jag tänkte inte vara sämre och kan passa på att berätta om mitt eget minne av Fuglesang.

För två år sedan, efter Fuglesangs första rymdresa, fick jag under ett möte i Stockholm tillfälle att lyssna på honom när han berättade om livet i rymden och hans väg dit. Vad jag vill minnas så var det en mycket intressant föreläsning han höll, men det starkaste minnet jag ändå har av honom är från senare samma kväll.

Det var helt enkelt en stor sittning (middag) med representanter från de sju största svenska teknologkårerna samt inbjudna gäster, däribland Fuglesang som dessutom fick motta ett speciellt fint pris. I alla fall, på studentsittningar sjungs det ofta mycket och glatt. Mitt starkaste minne av Fuglesang är just från denna middag och det tillfälle då han går upp på scenen och med en enorm energi och inlevelse river av "Kalmare stad" samtidigt som han hoppar runt på scenen med ett järnrör.

Då var det heller inte svårt att förstå att vår stora hjälte Fuglesang gick under smeknamnet Fylleslang när han läste på KTH. Den här killen kan sina studentsånger och har varit med på åtskilliga studentfester.

Han var faktiskt väldigt bra där uppe på scenen.